torsdag 14 mars 2024

Sekretess för uppgifter om kandidater i val

Det är kanske mer sällsynt än vad man kan tro, att 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) används. Bestämmelsen säger i korthet att en myndighet kan vägra lämna ut uppgifter med hänsyn till sekretess, om det kan antas att mottagaren skulle använda dem i strid mot dataskyddsförordningen. Myndigheten måste först kunna göra ett sådant antagande, innan bestämmelsen kan användas.


Kammarrätten i Stockholm har i dom den 8 mars 2024 (mål nr 18-24) avslagit ett överklagande av en man som hade begärt ut en fil med personnummer, namn och kandidatnummer på alla personer som var kandidater i valet 2022 från Valmyndigheten.


Valmyndigheten hade avslagit begäran. Mannen hade velat ha uppgifterna till en tjänst för att underlätta för finansiella institut att se om personer hade en politiskt utsatt position. Valmyndigheten hade bedömt att det inte framkommit att uppgifterna vore nödvändiga för ändamål som rör sökandens berättigade intressen. Med beaktande av mängden personuppgifter och att det handlar om uppgifter om politisk tillhörighet hadeValmyndigheten vidare bedömt att, om ett sådant berättigat intresse trots allt skulle anses föreligga, de registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre.


Kammarrätten gjorde en prövning av mannens berättigade intressen, men bedömde att kandidaternas intresse av att uppgifterna inte skulle behandlas vägde tyngre. Kammarrätten tänkte särskilt på avsikten att lämna ut uppgift om politisk tillhörighet, vilket är en känslig personuppgift, och att de registrerade skulle ha begränsade möjligheter att invända mot behandlingen. De skulle också sakna skydd som de gallringsbestämmelser som Valmyndigheten har. Sammanfattningsvis ansåg kammarrätten att det kunde antas att uppgifterna skulle behandlas i strid mot dataskyddsförordningen, varför sekretessen enligt 21 kap. 7 § OSL upprätthölls och överklagandet avslogs. 


Det är en bra dom till skydd för personuppgifter. Även om politiska kandidater är öppna med sin politiska tillhörighet när de kandiderar i val, är det rimligt att detta inte innebär att deras politiska åsikter då, för all framtid ska göra deras personuppgifter om politiska åsikter tillgängliga för vad som helst. 

torsdag 7 mars 2024

Nästan sjuttiofem år senare

Den 4 april 1949 var Sveriges västra grannländer Danmark och Norge med och grundade försvarsalliansen Nato. Sverige hade kunnat vara med, men avstod. Om Sverige hade gått med då, hade Sverige även formellt varit med i den allians som har varit det främsta skyddet för frihet och demokrati sedan 1949, länge mot Sovjetunionen och dess lydstater, men även när kommunistblocket i Europa försvunnit. Först under våren 2022, efter Rysslands angreppskrig mot Ukraina, valde Sverige att ansöka om medlemskap. I dag har medlemskapet blivit verklighet. Det är nästan sjuttiofem år efter det att Sverige borde ha gått med. Bättre sent än aldrig. 

Utsläppsfri sjöfart

Många transporter går på havet. Fartygen går på fossila drivmedel och släpper därför ut fossila avgaser. Med kärnkraftens hjälp hade fartyg kunnat bli fria från sådana utsläpp redan på 1960-talet, men kärnkraftsmotståndet satte stopp för det. Förhoppningsvis blir det annorlunda nu. 

måndag 4 mars 2024

Ingen sekretess för privat användning

Det finns en bestämmelse i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) som säger att det är sekretess på uppgifter om den myndighet som annars skulle lämna ut uppgifterna kan anta att uppgifterna skulle användas i strid mot dataskyddsförordningen. Den här bestämmelsen används inte särskilt ofta, därför att det inte är många situationer som gör att myndigheten på förhand kan komma till någon slutsats om att uppgifter skulle användas i strid mot dataskyddsförordningen. 

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 29 februari 2024 (mål nr 863-24) bifallit ett överklagande från en person som ville ha ut uppgifter om namn, titel och lön på drygt 650 anställda personer från Stadsfastighetsnämnden i Göteborgs stad. Personen skulle ha uppgifterna för privat bruk. Då är dataskyddsförordningen inte tillämplig, enligt art. 2.1.c dataskyddsförordningen, även om detta varken nämndes i det överklagade beslutet eller i domen. Kammarrätten ansåg att det som hade kommit fram om personens avsedda behandling av uppgifterna inte innebar att det fanns skäl att anta att uppgifterna skulle användas i strid mot dataskyddsförordningen. Därmed var 21 kap. 7 § OSL inte tillämplig. Kammarrättens dom har ingen mer motivering än så. 

Enligt min uppfattning kom rätten till en korrekt slutsats, men jag skulle ändå gärna ha sett något mer utvecklade domskäl. 

Terapi på väg

Bilen är ett fantastiskt fortskaffningsmedel. Den tar ägaren från en plats till en annan närhelst ägaren vill. Det innebär en stor frihet att ha körkort och bil. Säkert är det därför så många människor tar de höga kostnaderna som det innebär.


Vid sidan om vanliga transporter, kan bilen även användas för andra ändamål. En biltur kan i sig ge frid och ro. På så ätt kan bilturen få en terapeutisk verkan. Det blir terapi på väg. Många människor har nog dragit nytta av sådan terapi. Jag undrar om den nyttan kan kvantifieras. Den borde räknas till bilarnas fördel, när fördelar och nackdelar med olika trafikslag diskuteras. 

torsdag 29 februari 2024

Så kallade anvisningar från en myndighet

Regeringen har utfärdat en ny förordning (2014:99) om resultatredovisning av det regionala utvecklingssamarbetet enligt 5 § 4 lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar. Förordningen är utfärdad med stöd av regeringens restkompetens enligt 8 kap. 7 § 1 regeringsformen. 


Enligt 4 § förordningen ska regionerna varje år lämna en redovisning av resultaten av det regionala utvecklingsarbetet till Regeringskansliet. Sedan står det i 4 § andra stycket: "Redovisningen bör lämnas enligt anvisningar från Tillväxtverket". 


I svensk rättsordning finns det ett antal olika typer av författningar. Det finns grundlagar och lagar, som är beslutade av riksdagen. De gäller framför förordningar, som är utfärdade av regeringen. Grundlagar, lagar och förordningar gäller framför föreskrifter, som är utfärdade av statliga eller kommunala myndigheter eller av kommunfullmäktigeförsamlingar. Myndigheter kan också ge ut allmänna råd. Allmänna råd har en form som liknar föreskrifter, är inte formellt bindande, men räknas som en del av rättsordningen.


Under senare decennier har utvecklingen gått mot att renodla rättsordningen, så att bara de här uppräknade typerna av författningar finns. Andra typer av texter som liknar regler, såsom cirkulär eller anvisningar, har ofta utmönstrats. Det är bra, det gör rättsordningen tydligare för medborgarna. Då är det märkligt att regeringen i år inför en förordning där det står att ett statligt verk ska ge ut "anvisningar" som regioner "bör" följa. Det hade varit bättre om regeringen, med stöd i lag, hade gett Tillväxtverket mandat att utfärda föreskrifter om hur redovisningen skulle lämnas. Då hade Tillväxtverket kunnat utfärda bindande föreskrifter och icke bindande allmänna råd om detta. 


Det går bara att spekulera i varför en förordning får en bestämmelse som den i 4 § andra stycket den här nämnda förordningen. Den borde inte ha fått det. 

onsdag 28 februari 2024

Skottdag

I morgon är det skottdag. Jag hoppas slippa skotta snö ändå. Skottdagen har ju inget med snöskottning att göra, men det går ju alltid att skämta om det. Ingen har namnsdag då, heller, men det går att skämta om att de som heter Scott i förnamn har namnsdag då. Livet blir inte roligare än vad vi gör det.